时间：2025-09-05
在手机上保存，获得更好体验
I dag har jag sett din första rynka
som rispad med nål i ögats vrå,
och dina kära händer ha tagit
från min tinning ett grånadt strå,
där vi sutto vid det öppna fönstret
och tänkte på en gammal sak,
medan aftonrodnan låg stilla
öfyer småstadens täppor och tak.
En klocka ringde borta i grönskan,
och kvällen var djup och allvarsam,
och öfyer kyrkogården kom långsamt
en skara flickor gatan fram.
De hade hvita blommor i håret
och psalmbok och näsduk i hand;
deras långa klädningar slogo,
då blåsten tog dem ibland.
På bleka kinder stod ännu gråten
och läpparna läste en bön,
men i ögonen speglades världen,
och världen var stor och skön.
Och femtonårsdrömmarna lyfte
mot skogens rökiga rand.
Där det strimmade blankt efter solen
låg livets förlofvade land.
Men vi sutto vid det öppna fönstret,
din panna var sorgsen och sänkt,
och jag kysste ditt finger och sade,
att ingenting blir som man tänkt.
