Lycklig och förvånad

Som att låta drömmarna ta fart

Nån natt på väg från replokalen

Det var så det var

Som att röka hemrullat I smyg

På rasten, bakom gympasalen

Det var så det var

Du gick sakta nerför gatan

Vi hade inte bråttom hem

Och jag vände mig om ibland

För att få en skymt av dig igen

Det var så det var

Som om stämningen fanns kvar

När mörkret lagt sig dunkelt över stan

Som en känsla I förvar

Som I trans blev jag harmonisk och human

Du var mitt hem och min oas

Du gav mig gåtorna tillbaks

Du gjorde mig lycklig och förvånad

Som att få nog och ta sig hem

Längs med rälsen över slätten

Det var så det var

Som att våga ropa hej för tidigt

Som att vissla I vinjetten

Det var så det var

Du gick sakta nerför gatan

Och det mörknade och blev kallt

Men jag hade din värme kvar I ryggen

Och jag såg dig överallt

Det var så det var

Som om stämningen fanns kvar...

Som att få nog och ta sig hem

Längs med rälsen över slätten

Det var så det var

Som om stämningen fanns kvar...